Omvärld och tankar

Det finns massor av spännande platser att besöka och beskåda i vårt avlånga land och inte minst övriga världen. En effekt utav att man besöker coola platser är att ju mer man ser desto mer inser man att man egentligen inte sett något alls. Det skapar ett merbegär och mer tid läggs ned på research och nya spännande resmål.

Ytterligare ett steg djupare i upplevelsetillvaron får man om man dessutom kliver ned på djupet och under marken.

Hitta platser under jord som varit orört i åratal eller kanske till och med decennier utan att någon annan varit där och klottrat eller vandaliserat. Då kan man verkligen känna hur man flyttar tillbaks i tiden och hamnat i mystikens värld från förr och ibland kan miljön nästintill vara så påtaglig att man tycker sig se och höra rösterna från förr.

Idag har det nästan blivit lite grann utav en folkrörelse med UE ( urban exploration ), utforskande av glömda och gömda platser. Det finns många forum på nätet i detta ämne och många platser nämns. Men det mest spännande är att hitta de platser som inte alla känner till och som ännu är mer eller mindre orörda.

Under våren och sommaren hittades ett par sådana under jord någonstans i vårt avlånga land. Det var slumpen som gav resultatet i ett av fallen och i det andra fallet var det plan B som resulterade i de sköna upplevelserna efter att plan A, huvudmålet fick utrymmas snabbare än planerat.

Under jord är det många mer faktorer som ser till att höja pulsen. Sikten är absolut noll när pannlampan plötsligt slocknar och innan du trevat fram reservlampa nummer ett så garanterar jag att pulsen stigit med ett antal procent. Skulle du glömma bort att ha både två och tre reservljuskällor så är risken stor att även du blir hittad långt efter döden när du inte har en chans att hitta tillbaka i alla gruvgångar du passerat. Dessutom är många av de gamla gruvgångarna inte direkt asfalterade utan har både ruttna plankor med trettiotal meter fall om de skulle råka brista eller om du inte har ljus att se med när du skall passera. Så det är en livsavgörande sak att se till att ha mycket ljus med sig!

Man överlever nog inte värst många minuter heller om man trampar fel och kanar ned i en iskall underjordisk sjö, där temperaturen ligger kring 4 grader.

Ibland finner man sjöar och gruvgångar med kvarlämnade hackor, vagnar och järnvägsräls och på nästa UE-tur som riktar man in sig på “hemliga” krutfabriker som är gömda i skogar och berg.

Giftet med denna folkrörelse är att man lägger ned alltmer tid på att försöka finna den där oförglömliga platsen som verkligen berör. En plats där inte någon annan varit och lämnat avtryck och där tiden stått stilla sedan allt glömdes bort och lades ned.

Eller ett “topphemligt” bunkerkomplex i Europa med miltals gångar under jord byggd under andra världskrigets hårda tider.

Tack för ert visade intresse!

/ Christer

Idag börjar den första riktiga höstmånaden september. Det märks hur mornarna och kvällarna börjar bli kyligare för varje dag som går. Och främst märks hur dagarna åter börjar bli kortare och kortare.

Det skulle kunna vara lätt att falla i depression såhär i denna tid, men samtidigt finns många fina färger och dofter ute i naturen. Det är vackert skådespel som erbjuds när man ger sig ut i skog och natur.

På senaste tiden har det varit en hel del arbete. Detta har gjort att jag inte riktigt kunnat fly verkligheten med dess vardagliga måsten. Dessa har tyvärr högst prioritet även hos mig för brödet på bordet skull, ja ni vet.

Men de tillfällen som ges tvekar jag aldrig att ta och när de väl dyker upp ser jag till att få ut det mesta av stunden.

Härom veckan fick jag ett sådant tillfälle. Helt plötsligt fick jag en hel dag ledigt mitt i veckan.

Det resulterade genast i att kasta in oömma kläder samt kamera och plånbok i bilen och förse sig själv med Ipad och kartbok och dra iväg.

Denna underbara tripp blev på 1200 km och bar iväg mest norrut.

Huvudmålet för resan var Hemsö Fästning i Härnösand, den enda riktigt stora kustartillerianläggningen som bevarats till eftervärlden att beskåda.

Naturligtvis hanns det med en hel del annat också på vägen dit och hem, för har man ögonen öppna när man reser på våra landsvägar så finns där både ett och annat smått och gott att stanna till vid.

Dessutom kan tilläggas att pizzan smakade riktigt gott i Kramfors! Tänkte passa på att ta en pizza när jag ändå var i närheten innan jag styrde bilen söderut igen på eftermiddagen.

Ett besöksmål på väg norrut inte alls långt hemifrån, nämligen Riddarhyttan är en speciell liten ort gömd i de stora skogarna i vårt mellersta rike och Bergslagen.

Orten blev ett centrum i media nyligen då den största skogsbranden i svensk historia rasade i dess närhet.

Men, orten har långt tidigare haft en strategisk roll i vårt totalförsvar.

Riddarhyttan var en av de många orter som hade en mängd förråd för civila försvaret av vårt land, när det fortfarande var aktuellt med försvar skall tilläggas.

Där och på ett antal andra orter förvarades bland annat mediciner, utrustning, gasmasker och annat viktigt i händelse av ofred i vårt land. Detta var utrustning till hela den svenska populationen. Alltså utrustning till miljontals människor!

Det var fram till mitten på -90 -talet alltså. Då fanns fortfarande en beredskap och inte minst en känsla för att värna om och skydda våra medborgare både mot fienden och sådana händelser som skulle kunna sätta medborgarna i katastroflägen.

Tanken då var att vi skulle vara självförsörjande och kunna skydda våra egna mot i princip allt som skulle kunna ske vart som helst i landet.

Som ni alla vet så är läget absolut inte så idag!

Idag får det inte ske någon större olycka i vårt land förrän vi sitter totalt handlingsförlamade och saknar utrustning och resurser för att kunna lösa krisen.

Jag tänker inte gå djupare in på alla de brister vi har i dagens samhälle när totalförsvaret är bortskaffat och de ledande har växlat om från samhällets skydd till ekonomisk vinning främst!

Klart att vi inte då kan ha egna plan för att exempelvis släcka skogsbränder! Eller inte ens nyttja de få kvarvarande militära helikoptrarna med sådana resurser, eftersom det är arbetstidslagar och andra blanketter som måste fyllas i för en sådan åtgärd.

Det jag egentligen ville säga med Riddarhyttan var att det kändes vemodigt att åka förbi detta lilla samhälle mitt i skogen med dess fem gigantiskt stora lagerlokaler som tidigare hade ett mycket viktigt syfte för landets totalförsvar och som numera inte används till något samhällsviktigt. Kanske viktigt för den privata ägarens egna syften dock. Det är ju i alla fall bättre än att de rivits eller plomberats.

Nästa strategiska anhalt blev i myggdeltat Söderhamn. I många år utsedd som den myggrikaste platsen i vårt land. Ett ställe där man säkert inte kan sitta still en fin sommarkväll utan vind strax efter ett regn?!
Men Söderhamn är också en fd flygstad, mycket strategiskt viktig ort för vårt dåtida krigsbaserade flygvapen.

Här fanns Draken och Viggen lite senare, ständigt beredda att dra iväg mot något oidentifierat flygföretag som kränkte eller var på väg att kunna kränka svenskt luftrum. Uppgiften var att möta upp, identifiera och sedan avlägsna företaget ut ur Svea Rikes gränser och tillbaka dit de hör hemma. Planen hade även vapenslag för att kunna verka om det skulle behövas, till skillnad från idag då planen saknar beväpning mot fienden, förutom den inbyggda automatkanonen.

Hursomhelst så var det intressant att åka runt i denna flygstad, fd flygflottilj och se de två korslagda banorna, samt alla byggnader och hangarer runt i kring.

Idag används området för civil verksamhet och en mängd olika företag huserar på området.

Hemsön var som sagt mitt huvudmål och det var med stor spänning som jag tog färjan över till den tidigare förbjudna ön för utlänningar. Endast de som bodde på ön hade tillträde och hade viss aning om vad som fanns baserat på ön. Men de flesta visste egentligen inte alls vilken gigantisk anläggning som var nedsprängd i berget!

Anläggningen bestod av 500 militärer med diverse olika uppgifter att utföra. Allt från matlagning väl skyddat med 50 meter massivt berg ovanför, till eldledning mot fientliga föremål ute till havs främst.

Vidare fanns i berget ett mycket väl skyddat mobiliseringsförråd som först i år öppnats upp för allmänheten igen. Här fanns hylla efter hylla med oöppnade kartonger med kläder och annan materiel som den inryckande soldaten skulle få ut vid mobilisering.

På berget fanns 6 st 15,2 cm eldrör för denna typ av uppdrag i försvars syfte, samt ett antal 40 mm Boforstillverkade luftvärnspjäser för områdesförsvaret.

Att just Hemsön var en strategiskt viktig plats berodde främst på djuphamnen i Härnösand, som är en av Sveriges djupaste och som därmed kan ta även de största fartygen. Dessutom fanns viktiga älvutlopp och industrier i regionen som var av strategiskt viktigt nationellt värde att skydda i just dessa trakter kring Höga Kusten.

När väl det mycket väl investerade besöket var över på eftermiddagen på denna trevliga plats så fortsatte färden några mil norrut för att beskåda den mycket vackra Höga Kusten bron, samt som tidigare nämnts äta en god och välsmakande pizza i Kramfors.

På hemvägen gick färden förbi ett antal fd krigsflygfält, Riksbankens tidigare hemliga bergrum, samt ett antal spännande objekt i den så kallade zonen. Men det får jag skriva mer om vid annat tillfälle, när sekretess och hemligstämpeln släppts på dessa objekt. Om si sådär 50-150 år vill säga 😉

Fortsätt drömma sött nu mina vänner!
/ Christer

Läser idag att Nederländerna och Australien skall skicka soldater till konflikten i Ukraina.

Detta bekymrar mig mycket.

Soldaterna från dessa länder skickas till konflikten i NATOs regi, men det som är lite annorlunda denna gång mot när olika länder sänder soldater för fredsbevarande uppdrag är motståndet.

I Irak,Balkan och inte minst Afghanistan så hade NATO ett stort övertag både underrättelse mässigt och teknologiskt.

Denna gång möter de ett motstånd som på pappret skall föreställa rebeller eller junta eller gerillakrigare. Kalla det vad ni vill, men verkligheten är den att det är bland de främsta och mest välutbildade soldaterna eller rådgivarna som Ryssland har. Garanterat!

Så om dessa pojkar som sänds dit i tron att de skall möta ett gäng terrorister med AK47.or i näven som skriker Alah Akhbar och skjuter lite på måfå så tror jag deras öde blir dystert.

Att NATO hittills förlorat ett stort stort antal drönarplan som sänds in över området för att rekognoscera genom störning av ryska förband visar att kunskap och resurser finns hos motståndet.

Inte minst har väl rapporterna om alla nedskjutna helikoptrar, stridsflyg, transportplan och olyckligtvis även passagerarplan visat detta.

Filmer på youtube visar hur “rebellerna” stormar och intar det de bestämmer sig för oavsett ukrainskt militärt motstånd.

Därför gör jag analysen att världen håller på att gå in i en allt kallare epok med stormsteg igen.

EU, USA och dess ministrar försöker med ekonomiska resurser strypa Putins polares makt och penningflöden, vilket säkert retar oligarkerna något nödjävligt. Vilket i sin tur retar Putin som dagligen visar vad hans ståndpunkt för omvärlden är och han skiter högaktningsfullt i vad vi i väst och övriga världen tycker om rysk politik.

Han är stolt över Ryssland och vill åter visa att Ryssland är att räkna med och därför höjs temperaturen i denna konflikt för var dag som går.

Och de ryska elitförband typ Spetsnaz är inte helt obildade i krigföring. Varken konventionell eller okventionell sådan.

Så inom kort läser vi om NATO soldater som hamnat i strid med ryska “rebeller” eller pro ryska separatister eller vad som och lidit förluster.

Att NATO så sent som igår torsdag beslutade sig för att inrätta ett högkvarter i Polen för nordligt och östligt kommando i dess allians kommer ge svar på tal. Vilket det även gjorde.

Läste i morse att Ryssland med sin enklav Kaliningrad vid Östersjön kommer att svara på varenda fientligt angrepp om de känner sig kränkta eller hotade.

Och nu sitter jag här och studerar Europakartan och inser att det är ungefär lika långt fågelvägen hemifrån till Köpenhamn som till Kaliningrad.

Alltså ett helt annat perspektiv och närhet än när de förtäckta knarkbaronerna USA och NATO krigar i Afghanistan mot andra knarkbaroner om Opiumkontrollen i världen.

Det blir lite svårare att bara skita i läget och inte bry sig som tidigare.

Ha en fortsatt underbar sommar!

Christer

I dagarna släpps en bok om “sanningen” om nedskjutningen av DC-3an 1952, som även blev kallad Catalinaaffären i media. Våra kvällstidningar passade även på att slå på stora trumman och skriva om denna sanning.

I åratal var detta en stor hemlighet som vi vanliga medborgare inte skulle veta något om. Inte ens anhöriga till besättningen fick veta vad som egentligen hade hänt.

Militären vilseledde och hemlighöll information för att medborgarna inte skulle få insyn i operationen.

Naturligtvis var detta inte så oskyldig flygning som svenskarna ville förmedla för medborgare och omvärld och på så vis svartmåla den lede fi Ryssen.

Hursomhelst så sköts planet ned och besättningen försvann.

En livbåt hittades sönderskjuten i havet men inga överlevande.

Först 2003 hittades vraket av planet av en amatördykare Anders Jallai, som länge ifrågasatt trovärdigheten i militärens och politikernas agerande under årtionden.

Han fann vraket på ett helt annat ställe än den officiella platsen för nedskjutningen, precis som han hade förutspått. ( Läs mer om svenska konspirationer som Jallai varit med om att lösa på : www.jallai.se )

Naturligtvis sköts planet ned av ryssarna för att svenskar spionerade på dem! Det har väl alla vettiga medborgare sedan länge förstått?! Att vi dessutom var och är lakejer för USA är väl inte heller någon överraskning?

Under Kalla Kriget samarbetade svenskarna flitigt med britter och jänkare främst, trots vår neutralitetspolitik utåt mot folket.

I fallet med den nedskjutna DC3an så spanade svenskarna på ryssarnas nya radarsystem i den dåvarande lydstaten Lettland och kuststaden Liepaja.

Man flög an mot radarn för att fånga upp signaler och därmed kunna spela in frekvenser med mera och sedan sälja eller byta informationen med USA.

Denna kraftiga provocering kostade 9 människor livet och därefter årtionden med hemlighetsmakeri för att skydda militär och främst politiker som spelat detta dolda spel.

Än idag över 60 år senare lär vi knappast få veta hela sanningen om hur spelet skedde mellan svenska politiker och ryska dito i kohandeln. Ryssarna visste självklart även de att svenskarna gjorde uppdrag i jänkarnas och britternas regi. Det försiggick säkert en hel del tyst diplomati bakom stängda dörrar, bakom mörka gardiner under många år efter denna händelse.

Dessutom vet vi inte heller vad som hände med besättningen? Omkom de alla och försvann i djupet med planet, eller blev de upplockade av annan nations båtar och fördes bort till något arbetsläger där ingen saknade dem? Kanske Ryssland, eller varför inte något västligt land? Eller vår egen regering?

Sanningen har ett högt pris och då är inte några människoliv värda ett skit rent ut sagt.

Trots tystnadsplikt mot sitt eget land så finns alltid en viss risk för läckage förr eller senare och då är det faktiskt smidigare att få personer tystade för alltid och sedan mörka läget och spela upp ett annat scenario som blir den officiella förklaringen.

Detta får mig att tänka på en annan händelse som fått rätt stort mediautrymme de senaste veckorna och som också skapar konspirationer. Nämligen passagerarplanet som plötsligt försvann från radarn med 270 personer ombord påväg mot Kina.

Trots sex veckors ihärdigt letande så finns inte ett spår utav planet.

Teorier dyker upp varje dag om terrorism, störtat i havet, kraschat på land, kapat och landat någonstans, hemlig last ombord osv osv.

Ni som lever om sisådär 60 år får kanske veta “sanningen” när någon avslöjar den?!

Till dess kommer bara fortsatta spekulationer och konspirationer att flöda…

Vill ni veta mer om Catalinaaffären så rekommenderar jag ett besök i Linköping på Flygvapenmuseet, där det sönderskjutna planet finns att beskåda. Dessutom finns många bra böcker att läsa i ämnet.

/ Christer

Eftersom servicegraden i vårt land sjunker för varje år som går, så vill jag skriva lite positivt om just ämnet.

Det är inte så ofta som jag själv råkar ut för en servicenivå som överraskar mig, men nu har jag faktiskt varit med om just det, inte bara en gång utan två gånger på kort tid.

Bägge tillfällena har jag haft allvarliga problem med mitt yrkesfordon som är en taxibil som alltid måste fungera för att jag skall få in kapital till mitt leverne.

Det värsta som kan hända är att bilen pajar och det blir stillestånd. Inga pengar kommer in och min chaufför som är anställd tickar pengar ändå utan att kunna köra.

Det första som hände var att taxin började låta lite illa och motorlampan tändes.

Snabbt till den lokala verkstan i stan för att kolla felet. Felet hittades och det blev nattsvart i min värld. Motorras och motorbyte! Satans perkele och ett gäng ytterligare svordomar flög ur käften på mig.

Stillestånd och kostnader gjorde mig yr i skallen och gav mig funderingar över livets alla outgrundliga vägar man korsar.

Dessutom hade naturligtvis garantin gått ut på fordonet, så allt kändes helt kaos.

Bit ihop och lös problemet.

Omgående började verkstan med dess mekaniker att riva motorn samtidigt som jag förde samtal med servicerådgivare och verkstadschef på stället för att snabbt finna lösningar.

Bilen måste igång snabbt och helst utan kostnader i utgifter. Stilleståndskostnader är nog så tufft för en liten entreprenör utan stor krigskassa att ösa pengar ur.

Generalagenten kopplades in som i sin tur kontaktade fabriken i Tyskland för vidare samtal i mitt ärende. All service var gjord hos auktoriserad verkstad enligt serviceplan så det blev mitt trumfkort. Här yrkade jag på Goodwill för hela spektaklet. Ny motor och reparationskostnader för detta.

Motorn dök upp efter klartecken från Tyskland och den svenska generalagenten stod för arbetskostnaderna i samband med detta haveri.

Jag kan inte nog visa min tacksamhet och glädje för denna oerhört fina service!!

Allt från första kontakten hos den lokala handlaren och verkstan till generalagenten i Sverige och fabriken i Tyskland. Alla ställde verkligen upp och visade att de uppskattar lojala kunder som råkat illa ut och som inte startar världskrig, utan med normala samtal löser situationer. En situation som alla parter vinner på!!

Jag har fortsatt förtroende för alla steg i denna kedja och de slipper en kund som sprider negativa rykten om deras märke.

Den andra utomordentliga servicen som skedde var av mindre art, men inte desto mindre betydelse för det. Det hände idag.

Åter igen råkade mitt yrkesfordon ut för ett oväntat fel som gjorde att jag inte kunde fortsätta arbeta.

Paniken spred sig igen!

Långhelg med 1.a maj och klämdag på fredag osv fick mig att rysa igen.

Men vänliga människor hos min favoritverkstad på annan ort tog sig genast an mitt problem i morse när jag klev in. De hade naturligtvis inte tid för detta enligt schemat, men som alltid lyckas de omprioritera och klämma in yrkestrafikens fordon.

På eftermiddagen ringde de och talade om att fordonet var reparerat och nyservat och åter igen redo för att komma ut i natten och tjäna pengar.

Dessutom hade verkstadschefen utan att jag nämnt något om det, redan löst med kostnaden för reparationen med annat företag. Han ansåg självklart att jag inte skulle drabbas av den utgiften då motorn nyligen bytts. Det var också oerhört stort och glädjande!

Det ges alldeles för sällan beröm och uppskattning till folk som förtjänar det och därför vill jag på detta sätt skriva in det i evigheten här på min blogg.

Ett stort tack till alla som ger service!!

Kram

Christer

Vila i frid Nils Horner!

En sann hjälte och mycket modig journalist som ständigt for runt i världens alla konflikter och rapporterade direkt in i våra hjärtan om lidelse och förödelse. Nils har alltid varit en av de främsta svenska journalister ute i världen och alltid har det varit ett nöje att lyssna till hans röst.

Tillsammans med den mycket modiga Anna Politkovskaja från Ryssland som jobbade på tidningen Novaja Gazeta och som också reste runt i länder med avsaknad av civilt rättssamhälle och säkerhet, så var dessa bägge riktiga förebilder och hjältar.

Rapporter från Afghanistan, Ukraina, Tjetjenien, Irak och en massa andra länder i världen där få andra gav sig in för att rapportera och göra intervjuer med vanliga människor, så tvekade aldrig varken Nils eller heller Anna att göra just detta.

Sådana människor förtjänar alltid att vara hjältar och leva länge och lyckliga i rättvisans värld. Men som vi alla vet så är inte världen rättvis!

Istället är det just dessa typer av människor som slutar sina liv i förtid med ett skott i huvudet. Antingen framifrån som i Annas fall, ensam i en hiss med sin utrotare eller skjuten i bakhuvudet av Hin Håles utsände fegisar, som i Nils fall idag.

Det är aldrig rättvist och det gör alltid lika ont i mitt hjärta när jag läser om människor som dessa och de öden de slutligen går tillmötes.

Men jag är själv en sann optimist och hoppas att det alltid dyker upp nya modiga människor som gör det där lilla extra för oss andra för att rapportera sanning och endast sanningen. Inte vinklad från en av parterna, oftast då den vinnande parten och där förloraren eller den med mindre makt ej får komma till tals alls.

I kväll fortsätter vi att lyssna till rapporteringen från Afghanistan och hoppas att de skyldiga ställs till svar för sina fega handlingar och därefter får sina straff.

/ Christer

Eftersom Ryssland och Putin beslutat att skydda sina medborgare och sitt lands intressen i regionen kring Krim i Ukraina och östra delarna av landet med påtagligare medel än politik, så har det givit konsekvenser runtom i världen.

Även om Putin säger att det endast är “lokala självförsvarsgrupper” som stulit uniformer, fordon och vapen och gått samman och tagit över byggnader och militärbaser på Krim, så har övriga världen svårt att riktigt lita på denne mannens ord.

Hur som helst så är situationen inte direkt lugn och stabil om man uttrycker sig diplomatiskt. Kan hända att läget rent utav är spänt och instabilt där minsta lilla fel från någon av parterna kan starta ett händelseförlopp som får ödesdigra konsekvenser, typ skotten i Sarajevo som alla minns var starten på första världskriget.

Nato har bestämt sig för att utöka flygpatrulleringen i sina medlemsländer i Baltikum från nuvarande 4 F-16 plan till 10 st. Vidare sänder de via Bosporen in krigsfartyg till Svarta havet för att visa sin närvaro.

Sverige är inte sämre!! Hurra!!

Försvarsmakten skickar två JAS-39 Gripen till Gotland för att visa att vi också har ett starkt försvar!!! ( obs ironi ). Planen är naturligtvis inte beväpnade med annat än den inbyggda automatkanonen. Robotar och annan beväpning saknas som vanligt. Men vi har två plan på ön i alla fall……

Vidare finns ju faktiskt 14 stridsvagnar parkerade i något plåtskjul på ön också. Dock utan beväpning, besättning och underhåll och troligtvis även sönderrostade. Men det vet ju inte fienden om, hahahaha!

Media har i dagarna rapporterat att den som behärskar och intar Gotland först har ett strategiskt övertag över hela Östersjön och dess kringliggande länder, så det var ju skönt att vi hann först att visa med krafttag vilken stark krigsmakt vi är och hur snabbt vi uppfattar omvärldsförändringar?! 😉

Numera behöver jag inte längre följa utvecklingen som sker några tiotals mil österöver, utan kan i lugn och ro fortsätta leva som vanligt och sova gott om nätterna.

Vi har spänt musklerna och visat omvärlden vem som bestämmer och härskar över Gotland.

Ha en fortsatt underbar vecka 😉

/ Christer

Nu är det snart bara timmar kvar av 2013. Vilket år! Kan ju knappast bli något annat då siffrorna 13 ingår 😉

Det sköna är förstås att framtiden bara kan bli så mycket bättre. Eller ungefär vad man gör det till.

Kanske lovar man högt och lågt om några timmar när klockorna slår in det nya året. Kanske håller man löftena, eller försöker i alla fall.

Hur som helst så är snart 2013 och dess historiebok hopslagen. Endast forskare och andra historieintresserade kommer att fördjupa sig i detta år.

Men vad händer då 2014?

Eller rättare sagt, vad kommer att hända som fångar mina smala intressen?

Det blir val framåt hösten. Det är en av de stora viktiga händelserna för oss medborgare i Sverige som innehar rösträtt. De flesta över 18 år vill säga.

Vi får denna dag gå till vallokalen och känna av demokratisk frihet och tycka vad vi vill. En dag vart fjärde år! Därefter får vi leva med konsekvenserna för våra val, eller den vinnande stora massans val och tycken.

Personligen tror jag att vi kommer att få ett regeringsskifte. Att vi inte fick det redan 2010 förvånar mig fortfarande. Men glad är jag att det inte blev så.

Nu tror jag dock att folket kommer att lägga sin röst hos Per-Albins parti och hans sossevänner igen.

Inte för att vår nuvarande regering misskött sig på något sätt alls ( förutom hjärtefrågan om Försvarsmakten ), men det är jag inte så övertygad om att den stora massan kan/vill förstå.

Det är så lätt att se att vi fått det så mycket sämre och att allt blivit tuffare här i Sverige. Men utan ett perspektiv i jämförelse mot övriga europeiska länder så får man ingen helhetsbild.

Att vi klarat oss oerhört bra genom tiden sedan krisen 2008 och framåt, förstås inte om man inte läst på om politiken och historia i övriga Europa under samma tid.

Massarbetslöshet, totalt ekonomiskt kaos, politiskt kaos mm mm som fortfarande råder i massor av länder söderöver i Europa. Ser man inte denna bild så begriper man inte heller hur jävla tufft det varit i världen sedan 2008.

Sverige har klarat sig bra, men visst har vi fått det kärvare och tuffare. Dock inte på långa vägar som många andra länder. Och slutligen, eftersom medelsvensson inte orkar bry sig värst mycket alls, så ser man inte den horisonten. Bara den som slutar vid nästippen. Därför kommer de röda åter vinna valet i höst.

Aktiemarknaden, vad sker där?
Som vanligt precis lika svårtippad som politiken. Här “styr” marknaden och den är inte heller logisk. De som sitter “i” marknaden har egna intressen och ingen vill sitta med svartepetter när saker inte blir som det är tänkt. De har kanaler och kontakter som kan vilseleda oss vanliga från verkligheten i den svåra insyn hos företag som vi kanske har satsat våra sista besparingar i.

Vidare kan kriser eller bubblor förvärras/försvaras så hjulen aldrig stannar helt. Stannar hjulen helt faller marknaden som ett korthus och då har vi en riktig kris.

Vårt moderna samhälle bygger på att vi ständigt skall byta Iphone varje år, renovera huset konstant, byta bil vart tredje år, köpa märkeskläder, renovera om köket vart femte år osv. Pengarna måste vara i rörelse, de får aldrig hamna på “säkra” konton där de inte används.

Jag har själv förlorat massvis av cash i denna värld, men även ibland “vunnit”. Det är ett spel som kräver tid och insyn för en amatör att lyckas med.

Men som i alla spel…….. satsar man inget vinner man inget!

Har åter igen börjat titta på bolaget Northland Resources trots att jag förlorat över 90% av mina tidigare besparingar här! Korkat?! Kanske! Rom byggdes inte på en dag, så vi får väl se hur det blir framöver…..

NEVS ( National Electric Vehicles Sweden )

Detta bolag kanske man skall ha som riktmärket för framtiden!

SAAB, först Svenska Aeroplane AB, sedan Svenska Automobile AB därefter Saab Automobile AB, för att nu idag heta SAAB och ägas av NEVS.

Bolaget är som en fenix ur askan, den här gummigubben som man boxar på och golvar ned, för att i nästa stund åter stå upp precis lika glad.

Det går inte att ta död på SAAB tydligen. Bolaget har sällan gjort vinst ekonomiskt, är en liten aktör som så in i helvete tagit plats i mångas hjärtan. Och det är dessa som kämpar på för detta lilla udda märke i Sverige. Fantastiskt egentligen!

Många andra märken som varit många gånger större och funnits än längre än SAAB har gått i graven och försvunnit, utan att någon knappast märkt det. Men SAAB återuppstår ständigt.

Så vill jag att 2014 blir.

Att blicka framåt och förverkliga de oerhört många drömmar som ständigt finns i min hjärna och hjärta. Hur svårt och kämpigt det än kan vara ibland så vill jag hitta orken och gå emot den stora grå massan och lyckas med drömmarna 🙂

Med viljan förflyttar man berg………..

Så det är väl egentligen detta som blir mitt slutliga Nyårslöfte!

Kram!

/ Christer