Omvärld och tankar

5000 miljarder kronor! Så mycket kommer “The greatest country in the World USA” att spendera på att modernisera och utöka sina kärnvapenbestyckade missiler framöver.
Att landet mer eller mindre är i konkurs verkar inte bekomma militärledningen eller för den delen inte heller den politiska ledningen. För här gäller det att visa den alltmer instabila omvärlden att USA är en stark supermakt som med alla medel tillåtna ( och otillåtna också för den delen ) kommer att fortsätta diktera villkoren runtom på jorden.
Men, men. Om -90-talet och -00-talet gick i nedrustningens tid och avmilitarisering runtom i världen så är definitivt den epoken över.
USA är absolut inte ensamma om att upprusta kraftigt. Som jag ofta skrivit om så gör även den ryska björnen precis samma sak. Judarna i Israel känner för var dag som går att det kokar i regionen som Gud gav dem och de brukar sällan foga sig för vad andra tycker och med USA som allierade och egna kärnvapen så är de inte heller att leka med. Iran fortskyndar sin forskning med kärnteknologi och kanske har de redan utvecklat egna kärnvapen också. Landets ledare vet vad som kommer att krävas framöver för att hålla koll på ett av jordens största oljetillgångar och har absolut inte för avsikt att låta USA med vänner komma och kristianisera den rätta tron till det Muslimska riket. Inte ens för demokratins bästa som jänkarna så gärna vill kalla deras missioner runtom när de far runt som korsriddare.
Pakistan har kärnvapen och utökar sina arsenaler för de litar inte på Indien som också moderniserar vapnen. Kina växer för var dag och är redan dominanterna på jorden vad avser ekonomin i pengar räknat och de skyddar förstås sina intressen med kärnvapenskrammel.

Det återstår dock att se vad vi i Sverige kommer att göra. Att vi inte har kärnvapen är ju bekant och att vi i princip har avvecklat Försvarsmakten har väl inte heller gått omärkt förbi. Nu återstår dock att se när politiker vaknar upp och inser att muren föll för över 20 år sedan, men att jorden idag inte är en säkrare plats att leva på. Då rådde optimism och entusiasm och drömmar om världsfred hägrade. Men som så många gånger förr i historien så sker andra oförutsedda saker på vägen.
Människan är girig och det finns alltid ledare som vill styra och ha mer makt, vilket alltid resulterar i nya oroshärdar eller krig och förtryck.

En liten liten ljusning i vårt avlånga land är i alla fall att Försvarsmakten åter delat in Sverige i 4 försvarsområden mot tidigare endast ett styre från HK i Stockholm. Kanske insåg någon general att det trots allt var svårt att ha koll på logistik och enheter utspridda på så stora arealer och olika vapenslag?

Slutligen önskar jag att även svenska medier börjar rapportera om vad som sker i omvärlden på de militära planen. Finska medier gör det nästintill dagligen.
Lite kan man läsa i svenska Ny Teknik om upprustning mm, men våra kvällstidningar törs inte skriva alls om läget som råder runt om oss i Norden och Europa.

Undrar hur länge strutsen kan stå med huvudet i sanden innan den kvävs till döds??

/ Christer

Anledningen till överskriften är enkel.

HV ( Hemvärnet ) är en frivillig organisation som funnits sedan -40-talet och består av män och kvinnor som utan tvång själva har valt att ställa upp för fäderneslandet! Bara det är respekt!
Idag när ingen vill göra någonting och absolut inte anstränga sig eller ta ansvar för något, så det är med stor stolthet jag ser på HV och dess frivilliga.
Män och kvinnor som ställer upp i vått och torrt och övar och deltar i skarpa fredsuppgifter när så behövs, utan att någonsin knorra över att det är blött och kallt eller att de inte får sova tillräckligt.

Att vi idag har riktat in oss mot en professionell arme kan höja moralen hos de som väljer att bli soldater på riktigt. Om FM ( Försvarsmakten ) lyckas med uppgiften att göra sig själv till en attraktiv arbetsgivare återstår dock att se.
( Idag har de enorma problem med rekryteringen bland annat pga, dåliga villkor, låga löner, bristfällig utrustning för sina soldater och ett tvångssystem för utlandstjänst. )

Under tiden ser jag HV som vårt nationella försvar med de mest motiverade soldaterna. De är inte de bäst utrustade med fordon och kommunikationsutrustning, men övrig utrustning är densamma som övriga försvaret. Dessutom är numera snittåldern närmare 30 år och den gamla gubben med Mausergeväret i hand och grå uniform är ett minne blott.
Flera av medlemmarna har varit ute på missioner på riktigt och tillför mycket värdefull kunskap.
En annan sak förutom frivilligheten är lokalkännedomen. Män och kvinnor som är med har ofta ett intresse av natur, jakt, djur och övrigt friluftsliv, förutom att de vill tjäna samhället med det som den numera inte själv klarar av pga alla besparingar.
Är det några som hittar i trakterna så är det dessa människor. Stigar, vägar, marker känns alltid igen utav någon i gruppen, vilket är ovärderligt när man har eftersök på försvunna personer. Här kan det handla om timmar i sämsta fall om kyla och väder är emot förutsättningarna och då vinner man mycket på att ett lokalt HV sätts in.

KFÖ ( Krigsförbandsövning )
Så heter den årliga obligatoriska övningen för oss medlemmar i HV. Varje år skall vi drillas i färdigheter och utvecklas än mer som individer och grupp.

I slutet på oktober tillbringade jag tillsammans med 350 andra några dagars intensivt övande av diverse olika moment i skogarna kring Villingsbergs övningsområde.
Långa dagar, sena nätter, regn, väta, svett och utmattning är sådant som inte går att undvika under en sådan här övning.
Det som gör mig stolt och får mig näst intill tårögd, är med vilken entusiasm och välvilja alla ställer upp! Trots att man är slut och blöt så kastar man sig ovillkorligen in i den ordern som behöver verkställas för att lösa uppgiften. Man tvekar aldrig och gnäll finns inte ens med på kartan!
Till vardags är detta människor som är ingenjörer, säljare, chaufförer, banktjänstemän, industriarbetare, egenföretagare, alla med olika bakgrund och förutsättningar.

Ett av momenten där vi drillades under övningen var naturligtvis framryckning och stridsställningar i gruppsformation, eftersom detta är ett av de skarpa moment vi behöver kunna om Försvarsmakten byter namn till Krigsmakten i ett skymningsläge i Sverige. Momentet övades flera gånger och svetten rann hos alla, samtidigt som adrenalinet flödade.
Vår instruktör drillade oss hårt ( professionell soldat från elitförband K3 ), men ingen gav sig och när dagen var över var vi fullständigt utpumpade.
Att se skrivbordsråttan, säljaren och chaffisen kräla runt i gräset, skitiga och svettiga och hantera sina AK4.or som om de vore en naturlig del av vardagen, skänker trygghet till nationen.

I det vanliga arbetslivet stannar man hemma om man är lite förkyld, snorig eller känner sig matt. Man gör bara det man måste eller helst inte ens det.

I FM sitter generaler och andra höga officerare på fina kontor vid HK i Stockholm och fjärmar sig alltmer från verkligheten som råder hemma och utomlands för sina soldater. Deras viktigaste uppgifter är att värna om sin egen tillvaro och skydda den mot framtida eventuella neddragningar.

Därför anser jag att HV och alla de frivilliga män och kvinnor som är med förtjänar så oerhört mycket mer respekt än de idag får från omgivningen.
Nästa gång ni ser grannen åka iväg i grönkläder så skratta inte åt honom eller henne, utan fundera istället själv över vad du tillför samhället och demokratin!

/ En av de stolta 23.000 frivilliga HV i Sverige!

Har för länge sedan tröttnat på min fåne till mobil ( läs Iphone ) och har lika länge försökt bli klok på vad man skall ersätta den med. Dock utan att hittills lyckas allt för väl.
Den nya fånen kallad ssss ( 4S ) som inte blev en fåne 5 skall ju vara så fantastisk så jorden nästan slutar att rotera i ren upphetsning. I alla fall om man är religiös fanatiker och dyrkar äpplet över allt annat här på jorden. Men om jag är ateist och mer vetenskapligt lagd av naturen ( hur fan går det till förresten? ), hur kan jag ens hitta något bra med den senaste skapelsen från fruktbolaget?
Den har aldrig haft bra mottagning, batteriet är ett skämt och man är diktatoriskt styrd till utbud valt och granskat av der grosse leiter och överhuvudet i grönsaksdisken på äpplet. Alltså ingenting som jag gillar. Inte ens kameran kan vara värd att kallas för kamera. Ett skämt!
Då glömmer vi den………

Men vad istället?

Som finne borde mitt hjärta ligga hos gummistöveltillverkaren Nokia! Och om sanningen skall fram så gör den nog precis det. Men. För det finns alltid ett men i livet. Finnarna har problem! Eller förstå mig rätt. Inte finnarna som finnar alltså, utan företagsledningen söp nog till lite för hårt i några års tid och glömde nyktra till och se vad som skedde utanför bastun. Kanske var dimman alldeles för tät och tankarna på annat håll typ i flaskan.
Hursomhelst så missade de som så många andra giganter tidigare gjort i historien innan, att konkurrenterna gjorde allt annat än söp i bastun och skröt över sin egen förträfflighet. De jobbade istället!! Skapade nya produkter som inte bara började utmana utan också tog marknadsandelar och ritade om mobilvärlden i alla fall när det gäller sk smartphones. Shit! Eller perkele som det säkert sades när baksmällan började sätta in.
Symbian 40, som varit Nokias överlägsna operativsystem för mobiler var omsprunget inte bara av Ios ( äpplets ), utan även Android och Microsoft. Satana perkele!

Ut ur bastun och in i verkstan igen, dock fortsatte supandet en stund till, för helt plötsligt skapades Maegoo och Meego och allianser med världens sämsta mjukvarujätte Microsoft ( miljondelsmjuk?! ).
Nya produkter kom ut som hårdvarumässigt är fantastiskt trevliga att hålla i och beskåda och som inger kvalitetsintryck. Men vem satan köper en sådan när operativsystemen inte har någon framtid eller ens är bestämd? Blir knepigt detta.
Personligen önskar jag mig både en E7, N9, men den förstnämnda har Symbian och den andra Meegosystem och inget av dem har någon framtid i bolaget. Framtiden är en helig allians med soporna från amerika som aldrig lyckats bygga stabila system för PC-världen.
Suck och perkele………

Asien. Hur coolt låter det?
Inte värst. Vill man ha en Samsung till mobil? Är inte det en Plasma TV på 50″ och 3D bild? HTC, made in Taiwan! Öhhh, öhhh.! Nej. Eller ok! Jag erkänner. På -70-talet och 80-talet när jag växte upp så var stämpeln Taiwan lite sisådär.
Men visst, jag måste kanske erkänna att jag är medveten om att de som nation sedan länge passerat det för länge sedan insomnade Sverige i utveckling. Det gör ont och jag vill gärna förtränga. Snälla! Låt mig vara stolt över Moder Svea och det stolta fäderneslandet.
Vi har ju svenska stoltheter som Ericsson, ABB, Volvo, SAAB, SKF, Scania, Bofors som är vida överlägsna alla andra företag i världen!! Eller hur var det nu?
Kanske var inte Ericsson riktigt svenskt längre? ABB, hmm, just Schweiz var det. Men Volvo och SAAB iaf. Nehej. Just det Kina! KINA!!!! Helvete. Made in China. Suck, det var tydligen inga svenska stoltheter kvar. Inte ens vapentillverkningen är en svensk stolthet. Både regnblöta blekhyade britter och vida överlägsna jänkare styr bolaget numera.

Alltså. Jag har inte en susning om vilken mobiltelefon som skulle kunna tillfredsställa mig ett år eller två framöver.
Det kanske stämmer att det inte är hälsosamt att leva i en demokrati där man skall fatta egna beslut. Antingen fattar man fel beslut eller inget beslut alls. Men troligtvis fattar man inte alls något alls. Lika bra att återinföra kommunismen för folket och lobotomering för de oliktänkande.

Nu tar jag kvällen……… Eller tar kvällen mig? Hmm, hur är det egentligen…..

Jag ger upp.

Ciao

En svensk tiger.
Det fick varje svensk lära sig under -60-70-talet. Meningen hade dubbel innebörd och var faktiskt riktigt cool. Vad som än skulle hända, krig och elände så skulle aldrig någon svensk ge upp eller tjalla, avslöja något för främmande personer eller främmande makt.

Idag är läget annorlunda. Den svenska tigern har för länge sedan somnat in och glömts bort. Kidsen av idag, vet inte alls vad jag pratar om och än mindre bryr de sig.

Men just därför fann jag en riktigt färsk och aktuell Youtubefilm från rysk television.
Det är en propaganda/demonstrationsfilm över Iskander, deras senaste och absolut toppmodernaste raketsystem som är utplacerat i Kaliningrad och strax väster om fd Leningrad ( St. Petersburg ). I motsats till den sovande svenska tigern så har den ryska björnen sedan några år tillbaka vaknat ur sitt ide och äter upp sig rejält efter sin skönhetssömn sedan kallakrigets slut och järnridåns fall. Hunger verkar den ha och allt större aptit dessutom. Föda finns det gott om numera i Ryssland och det gör björnen allt starkare för var dag som går. Dessutom är ju björnen en björn och den påminner oss alla om att den återigen har för avsikt att visa omvärlden att han inte är att leka med………..

ISKANDER VIDEO:

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=F5zCzPzCiCE

Som avslutning vill jag även tacka Ryssland för att de ställer upp med ett försvar som vi själva saknar i Sverige. Vi har själva nedrustat och avrustat allt vårt robotförsvar längs kuster och på Gotland och det glädjer mig att Iskander från Kaliningrad täcker även svenska kusten och inte minst Gotland. Där har vi det efterlängtade skyddet mot fienden………. Inte ett plan har en chans att kunna komma inom en radie av 500-800 km, innan det upptäcks och sedan låses av Iskandersystemen.

/ Christer

Den senaste tiden har jag inte riktigt haft tid att följa alla dagliga bloggar som jag borde hinna göra. Men nu i helgen har jag läst ikapp en del och mycket intressant information ramlade in i hjärnan.

Ett land ur PIIGS-ekonomierna, ( Portugal Italien Irland Grekland Spanien ) som befinner sig riktigt ur balans i det ekonomiska perspektivet har i dagarna beslutat att köpa 400st Abraham A1M1 stridsvagnar från USA. Landet Grekland som har en skuld på ca 160% av BNP tycker i detta läge att det är roligare att köpa lite krigsleksaker än att sanera sin ekonomi och få landet på fötter. Men vem tycker egentligen inte det? Alla vill väl hellre köpa roliga saker och ha kul än att dricka vatten och äta bröd och inte unna sig något? Dessutom vet vi ju inte vad grekernas intentioner är för framtiden. Med ytterligare 400 stridsvagnar kan man kanske sanera sin ekonomi genom att hämta lite kapital från grannländer?

Förra veckan besökte vår ÖB Sverker Göransson Litauen i syfte att göra PR för den svenska solidaritetsförklaringen. Den bygger på att Sverige skall bistå sina nära grannar i händelse av ofred och tvärtom.
Min personliga reflektion är.
Vad kan vi bidra med om Litauen råkar ut för en krigshandling från annat östland? Skall våra Hemvärnssoldater simma över med AK-n på ryggen för att bistå?
Dessutom så bör inte hjälpen eftersträvas alltför snabbt med tanke på vår mobiliseringstid i det moderna svenska försvaret som är på 24 månader.
Nja, jag tror att Sverker var där för att se om inte de kunde hjälpa oss framöver. Det material som vi trots allt skänkt till dem kan de ju använda för att serva oss igen.

Två stora övningar har övats från ryskt håll de senaste veckorna. Eller egentligen tre. En övning i centrala delarna kallad Center 2011 och platsen Kaukasus tillsammans med Vitryssland. Den andra övningen skedde rum i Östersjön med inte mindre än 25-talet landstigningsfartyg. Bara det är en kapacitet i volym som överstiger hela vårt försvar!
Den tredje och sista övningen är Arktisområdet där de efter nyår kommer att ha permanent placering av soldater.
Alla dessa händelser får mig att vilja skrika rakt ut.
Kan inte vi i detta land också börja stärka vårt försvar? Bygga upp det igen så att det åtminstone finns något som vi kan öva med och visa vår självständighet.
Det kommer att ta tid. Många många år att åter igen kunna öva med förband större än grupper och plutoner. Men vi måste vakna nu!

Egentligen skulle jag kunna skriva precis hur mycket som helst men jag låter er själva surfa vidare för mer information.

Den finner ni som vanligt från de eminenta bloggarna:
Wisemans Wisdoms, Gyllenhaals lästips, Observationsplatsen, Chefsingenjören, Cornucopia, Försvarsmakten, Sverige och Världen och inte minst Carl Bildts blogg Alla dessa dagar.

/ Christer

Hösten är här. Det är ett konstaterande. Solen har slutat värma oss med sina strålar och de allt gråare höstmolnen packar ihop sig.

Tävlingssäsongen är över, med skapligt resultat. Drömmen om en körning internationellt lyckades också med inte riktigt önskat resultat. Och nu som avslutning är jag just hemkommen från en 400 mila tripp genom Polen, Ukraina, Tyskland, Danmark på motorcykel. Den resan var fantastisk.

Det är något spännande och mystiskt med att resa genom forna östländer. Skillnaderna mot vårt civiliserade leverne här i trygga Sverige är stora. Kanske är det just det som lockar till fortsatta resor i österled.
Förra året besöktes länderna i Baltikum och det gav mersmak. Nu blev det Polen och Ukraina med betoning på Ukraina.

Med spänning och förväntan startar man på mornarna och låter ödet styra vad som skall ske under dagen. En viss agenda och mål med varje dag finns, men sällan blir det som man planerar och det är just det som är tjusningen. Allt kan hända och man vet aldrig vad som sker.

I korta drag upplevde jag Ukrainas landsbyggd som en resa tillbaka till 1930-talet. Här var vägnätet under all kritik för fortskaffning med motorcykel eller bil av modernt snitt. Jordbruket, ja Ukraina är ett av Europas största jordbruksländer, bedrevs för det mesta med häst och vagn, hacka och spade. De fordon man träffade på på vägarna var ryska Lada eller Trabant. På lastbilssidan var det gamla spyende dieselstinkande Kamaz som dominerade. En underbar upplevelse. Helt sagolikt att beskåda sådant, så nära oss hemma i trygga svedala år 2011. Två helt skilda världar. Där bedrevs livet på landet i självhushållning med syfte att överleva från dag till dag och här har vi problem av annat slag. Typ internet ligger nere i 47 sekunder och jag får panik!

Nu i efterhand kan jag även uppskatta Kiev eller Kyiv som den heter, trots titeln som mest kriminella och korrumperade huvudstad jag besökt. Rå, brutal, lömsk och allt annat än gästvänlig. Poliser som försöker råna oss, killar som bara väntar in rätt tillfälle att också göra dito. Aldrig trygghet, ständigt vakande ögon på utlänningar som tilltänkta rånoffer. Antingen från den laglösa sidan som styrs av maffian eller den så kallade lagens sida polisen, som är precis lika korrumperad som den laglösa. Jag tror att hela landet styrs av maffian och systemen lever i symbios och är beroende av varandra. Maffian skyddar de sina som de köpt och korrumperat och de köpta ser mellan fingrarna på det som de andra ägnar sig åt.
Tidigare har jag aldrig kommit direkt inpå dessa fenomen trots att jag ofta skrivit om det i olika länder mm. Men här blev vi drabbade av fenomenet inte bara en gång utan flera under några få dagar. Då i ögonblicket svävade man i ovisshet och med klump i magen. Visste inte om man skulle försvinna för gott eller bara hamna i onåd i någon mörk lokal i timmar eller få blåmärken som minnen.
Allt gick bra. Vi lärde oss att poliser skall man undvika och absolut inte söka hjälp hos, vad som än händer. Dessutom skall man inte röra sig utomhus efter mörkrets inbrott.
Två lärdomar jag bär med mig i livet.

Som svensk kan man känna sig lite trotsig ibland och tycka att man har rätt till än det ena än det andra och får skriva vad man vill osv. Men nu har jag fått uppleva att man är liten som individ. På ögonblick kan alla ens rättigheter vara förbrukade utan att man ens kan föreställa sig något civilt rättsystem till sin hjälp. Är du obekväm, så plockas du bort eller spärras in. Utan rätt till advokat naturligtvis. Det är ju redan bestämt att du är skyldig. ( Se Julia Tymosjenko, landets ledare som avsattes i Aug för korruption och sitter fängslad utan rätt till advokat. )

En komisk grej. Ukraina vill gärna gå med i EU. Det känns inte riktigt som att landet med dess korrupta styre är redo för det ännu. Kanske om sisådär 50 år. Än är folket så indokrinerade och kuvade av över 70-års kommunism.
Säga vad man vill om kommunismen, men nog satan gjorde den ett jobb!
Fantastiskt att på så kort tidsepok kunna bryta ned människan så fullständigt till ett vrak som saknar glädje, initiativ och framåtanda som systemet gjorde.

Avslutningsvis reflekterade jag och vi över en sak när vi åter äntrade Sverige via Helsingborg. Det fanns inte en enda svensk flagga som välkomnade oss hem, bara tullens nitiska blickar, polisens civila fordon i jakt på kriminella fortkörare att bötfälla. Men än vill jag inte påstå att polisstaten Sverige är på samma nivå som Ukraina. Än litar jag något mer på vårt rättsväsende. Hoppas att den inställningen fortsätter ett tag till……….

Ha det gott i höstrusket
/ Christer

Det är inte varje dag man känner sig betydelsefull här i livet, men idag var en sådan.

På morgonen satt jag framför datorn och hade precis påbörjat bloggandet och tankarna for runt i skallen på vad som tyngde mitt hjärta mest för stunden. Då plötsligt ringer mobilen. Det är min chef i HV ( Hemvärnet ) som undrar om jag är ledig och kan rycka ut och hjälpa polis och samhällsväsendet med att leta efter en försvunnen 55 åring norr om Karlskoga.
Givetvis släpper jag allt annat och kastar på mig grönkläderna och rivstartar bilen.

Tillsammans med flera av mina kollegor, hundförare, mc-ordonannser och polisen letar vi i områden kring trakterna där mannen bor och senast setts röra sig.
Man vet aldrig hur ett eftersök kommer att sluta, men någonstans hoppas man att insatsen skall komma till nytta och få ett lyckligt slut.

Helikoptern spanade från ovan över stora områden, polisen åkte i sina bilar på större vägar och knackade dörr, vi i HV sökte av mindre vägar och stigar samt den mer eländiga terrängen.

Plötsligt under eftermiddagen sprakar det till i den radion som jag hade på mig. Det var en utav våra hundförare som hade fått vittring och tagit upp ett spår. Kort därefter påträffades mannen och visade sig vara vid god hälsa och oskadd.

Det går nästan inte att beskriva den lycka man känner när en insats slutar på detta sätt. Livet får en mening. Förhoppningsvis gläds många andra också över det positiva resultat som den samordnade insatsen gav mellan polis och HV.

För mig personligen var det mycket tillfredsställande att känna att man gjort något på riktigt. Dessutom glädjer det mig också att se att trots besparingar och neddragningar av försvaret så fungerar i alla fall den frivilliga verksamheten tillsammans med polis på ett ypperligt sätt.

En dag som denna lever jag igen………..

/ Christer

De flesta utav oss medborgare har längtat i si så där 48 veckor sedan sist, till den årliga underbara semestern när de äntligen kan slappna av från chefens förpliktelser och stämpelklockornas trista smatter. Äntligen kan de fullständigt skita i vad som sker med företaget och den jobbiga chefen och hans trista tjat. Nu skall här grillas, husvagnscampas och förtäras en väldans massa alkohol och ungarna skall få sitt lystmäte någon dag i någon nöjespark. Underbart!

Men, inte alla kan ta semester under den ljuvliga sommarmånaden eller de ljuvliga sommarmånaderna då solen knappt försvinner alls under dygnet. Det finns faktiskt yrken som måste fortsätta att fungera och bemannas och då tänker jag naturligtvis inte i förstahand på taxi, utan de mer samhällsviktiga sådana. Typ polis, sjukvård, brandförsvar och försvarsmakt.

Försvarsmakt tänker någon när jag nämner dem. Vadå? De har ju funnits sedan urminnes tider till ingen som helst nytta ändå. Bara kostat massa pengar och inte behövts alls. Mmm, hmmm. Kanske är det tvärtom, tänker jag.
Just för att den en gång i tiden fanns och var stor i förhållande till nation, så har vi fortsatt att ha en blågul fana vajandes i våra trädgårdar?
Hur som helst så har FM krympt enormt eller rent utav gigantiskt sedan -70 talet och är idag en liten droppe i havet.

Sedan är inte vi medborgare heller informerade om vad som sker utanför vår vetskap dagligen och som FM vet om och hanterar utan att göra väsen av sig. Men de uppfyller en stor roll varje dag i det tysta och låter oss medborgare fortsätta leva våra oskyldiga liv där senaste avsnittet av någon dokusåpa betyder mest av allt i livet efter den efterlängtade semestern.

( Ovan: Bilden är tagen 14/6-2011 över Östersjön. Ett ryskt signalspaningsplan på väg mot Kaliningrad med avslagen transponder vilket betyder att den inte identifierar sig. I bakgrunden ser vi ett JAS som gör sitt jobb och visar sig! )

Det är ju skönt att de flesta kan ha det så, men jag vill ändå hylla de hjältar som jobbar i det dunkla och gör sin roll varje dag och trots ständiga neddragningar och hot om ytterligare uppsägningar fortsätter att avvärja och lokalisera kränkningar som sker alltoftare i framför allt luftrum kring vårt avlånga vackra land.

Intensiteten har ökat markant de senaste åren på kränkningar av vårt land, men även övriga europeiska länder, framför allt från tidigare östliga vindar.
Detta är inget hemligt utan har kunnat läsas på bloggar och nyhetssidor runtom i världen ( dock inte Aftonbladet och Expressen som har viktigare nyheter som vem som är rikast i just din kommun och helgens kommande extremväder ).
Rapporteringen har ökat och kritiken börjar så sakteligen vakna till liv. Kanske kan vi inte avveckla ett lands försvar helt och hållet? Den där freden på jorden som alla pratade om verkar kanske bara ha varit ännu ett luftslott som så mycket annat på denna jord?!

Sent vaknade även våra politiker och fattade faktiskt något klokt beslut trots allt. Istället för att lägga ned ett utav våra två luftledningscentra i landet så ändrades beslutet att behålla dem bägge. Tack!
Så vi kan väl hoppas att vi i fortsättningen även kan fortsätta avvisa kränkningar och åtminstone visa sådan respekt för Fi att de inte bemödar sig ignorera oss och göra precis som de vill.

En slutlig anekdot som inträffade på självaste midsommarfton.

Vi är på ett hotell i södra Sverige och står och väntar på hissen för att gå ut och få oss en bit mat. Hissen öppnas och ut kommer 4 killar, varav en som jag känner igen. Naturligtvis stannar vi och pratar lite och det visar sig då att de är ute och visar sig för omvärlden ( öst ) och patrullerar våra gränser. Så medan i princip hela landet har stannat av och befinner sig i redlöshet dansandes kring någon midsommarstång på landet så värmer det mitt hjärta i alla fall att se dessa killar göra sitt jobb i det dunkla, men ack så oerhört viktiga för fortsatt välfärd.

För mer intressant läsning besök gärna:

Observationsplatsen – http://oplatsen.wordpress.com
Chefsingenjören – http://chefsingenjoren.blogspot.com