I helgen gick ännu en av världens stora ledare bort. Han dog tydligen i en hjärtattack när han färdades i sitt bepansrade tåg någonstans i det underbara landet Nordkorea.

Mannen var ledaren Kim Jong Il, son till den minst lika stora ledaren Kim Il Sung som anses vara grundaren till som de själva kallar Nordkorea ( Demokratiska Folkrepubliken Korea ).

Lite lustigt just detta med Demokratiska republiker. Det är inte lite ironi när man tänker på vilka länder som just kallar sig för Demokratiska Republiker. Och vad ordet demokrati sedan innebär och står för verkar tydligen ha blivit lite missuppfattat. Antingen för dem eller för sådana som oss.

Kanske har jag blivit fel lärd om just innebörden i ordet demokrati? Länder som DDR, Kina och Kuba och inte minst Sovjetunionen med alla dess lydstater, kallade sig för just demokratiska länder, stater eller republiker.Men demokrati betyder ju faktiskt “Styrelseskick där makten i en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val”

Hur som helst så gråter vi alla ikapp med den fantastiska nyhetsuppläsaren från Nordkorea som kaskadgråtandes berättade för omvärlden att den största ledaren av dem alla hade dött i helgen.

Oerhört tragiskt för omvärlden och hela landet Nordkorea förstås. Fast kanske på lite olika sätt?För det superindoktrinerade och avfjärmade landet med dess befolkning som levt så länge under propagandan från dess ledare, så är det förstås en katastrof av stora mått. Deras ledare var ju allsmäktig och bäst på precis allt. Han slog exempelvis 11st Hole in One när han provade golf för första och enda gången! ( Där du Tiger, snacka om en talang! ). Han komponerade egna musikaler och stycken som alla var bättre än övriga världens dito tillsammans! Han och hans far var de bästa och enda författarna i landet och tillsammans hade de tydligen över tiotusen skrivna böcker för utlåning på biblioteket i huvudstaden Pyongyang! Det säger allt! Är man så oerhört duktigt på allt så förstår jag direkt att hela landet faller i gråt och förtvivlan när ledaren dör.

Kanske har omvärlden en lite annorlunda syn på det som skedde i Nordkorea i helgen?

Visst måste även omvärlden imponeras av en så stor och kunnig ledare, men här finns kanske vissa andra infallsvinklar och fakta också som måste tas hänsyn till. Om inte annat så har den fria världen runtom tillgång till underrättelser och modern teknisk utrustning för att bevisa vissa teser om att den stora ledaren kanske inte var så stor som han själv ville påvisa.Fattigdom, svält, rigorös statlig kontroll över befolkningen är den verklighet som vi andra ser i landet. Gigantiska arbetsläger för de icke lydiga medborgarna kan ses via sateliter och fåtaliga mänskliga rapporter från folk som lyckats fly ut ur landet.Straff utfärdade inte bara för brottslingen, utan även i tre generationer som avskräckande syfte! En generation uppåt och en nedåt! Härligt! Det kallar jag demokrati!

Varför gråter vi i väst också kaskader av tårar i dagarna då? Ja, det är nog inte för att vi saknar denna mycket märkliga dåre, utan snarast för att vi inte riktigt har koll på vilken annan dåre som istället kommer till makten!

Landet är ett av de mer militariserade länderna på jorden och just nu är nog underrättelsetjänsterna runtom i världen på helspänn inför vad som komma skall i Nordkorea.

Japan, Sydkorea, Kina mfl andra länder har redan försatt sina länders försvar i högsta beredskap som åtgärd.Kommer sonen Kim Jong Un att vid blott knappt 30 års ålder att ersätta sin far som landets ledare, eller kommer det att bli en maktkamp inom partiet och militärledningen om rollen?

Kim Jong Un vet vi i omvärlden väldigt lite om, inte ens hans rätta ålder har nått utanför det mycket isolerade landet Nordkorea.Det vi vet om Kim Jong Un är att han eventuellt har studerat i Schweiz en period och att han så sent som förra året hedrades med titeln 4-stjärnig general! Inte så illa jobbat av en så ung kille, men inte heller så ovanlig utnämning i länder som så ofta har titeln demokrati i sitt namn. Bestämmer man allt själv och styr med järnhand, så är ju en sådan utnämning inte ens ett problem. Det krävs bara ett beslut ( som man själv fattar ), ett datum för offentliggörandet och slutligen en utmärkelse, medalj, att fästa på uniformsrocken. Allt detta naturligtvis inför den stora samlade statliga televisionen som sänder Live! Visst kan man även tvångskommendera ut ett antal miljoner medborgare för denna händelse också om man nu skulle känna för det. Tror absolut inte att många skulle motsätta sig den ordern.

Med stort intresse kommer vi vanliga dödliga att fortsätta följa denna mycket spännande historia från den Demokratiska Folkrepubliken Korea.

/ Christer