En kulen söndag morgon på landet.
Kaffet i koppen och de fortfarande sömndruckna ögonen fulla av grus. Hjärnan försöker orientera sig fram och börja fungera, men allt går fortfarande i slowmotion. Elektroderna har svårt att orientera sig fram och begripa, analysera och förstå det som tolkas av synsinnet.

Ett konstaterande är i alla fall klart.

Ryssland är tillbaka som stormakt!

Oavsett vad våra politiker försökt tuta i oss de senaste decennierna så är motsatsen bevisad.

Beviset för detta är USA.s kovändning i Syrienfrågan.
Från att vara sekunder ifrån att gå in militärt i Syrien och bomba landet sönder och samman med hänvisning till kemiska vapens användande och existens, till att backa fullständigt i denna fråga och istället låtsas som det regnar.

Allt efter att de bägge länders utrikesministrar Kerry och Lavrov träffats och myst lite tillsammans. Personligen är min reflektion att Kerry var lilla vovven till Lavrov som från Kreml hade initiativet i frågan och bara styrde diskussionen dit han ville.

Tycka vad man vill om de bägge stormakternas ledare Obama och Putin, men det känns som den ena är en ledare med en ledarstil som hämtats från tidigare ledare i landet i öster och kompromisser är inget som ens kommer på fråga. Peka med hela handen är det som gäller.

Nu verkar det inte hända något i Syrien framöver som “vi” övriga i omvärlden kommer att kunna göra något åt oavsett hur många övergrepp mot mänskliga rättigheter som än sker. Det är bara att gilla det politiska spelet och låta The Business just go on.
Vapen kommer att fortsätta säljas från amerika till motståndsrörelsen, med hjälp och utbildning utav CIA. Samtidigt kommer ryssarna att förse den sittande makten med sina vapen och sin kompetens. Allt precis som det bör vara. Affärerna är viktigare än allt snack om civilt lidande.

Fredagen den 13/9 -2013 är ett passande datum för “The new World Order”
Eller rättare sagt tillbakagången till epoken när det fanns två supermakter som styrde världen. Ett västligt med USA och en östlig motpart, då Sovjetunionen, idag Ryssland.

Att Ryssland åter hamnat i denna position är inte konstigt.
Landet har för det första en ledare som länge strävat efter att åter göra landet till den stormakt den förtjänar att vara. För det andra så sitter Ryssland på enorma naturtillgångar som hela övriga världen törstar efter. Med skickliga förhandlare och politik naturligtvis så har ledningen i landet gjort Europa och Asien beroende av rysk olja och gas. Först till billigt pris i utbyte mot ensamrätten för exporten. Sedan har prisbilden naturligtvis justerats allteftersom övriga länders ledare fastnat alltmer i tumskruvarna och börjat inse att de är fast.

Vad allt detta kommer att bidra med i framtiden kan vi lyckligtvis bara sia om och det är jag in i helvete glad för med tanke på situationen vi i vårt land befinner oss i. Vi är naturligtvis en i mängden av länder som är beroende av rysk export till oss. Ex 49% av all olja vi konsumerar köps från Ryssland.
Gazprom förvaltar fastigheter och hamnområden på Gotland och Slite för sin gasledning Northstream som förser Tyskland och Europa med allt dyrare gas.

Militärt kan Ryssland bevisligen åter göra stora truppförflyttningar på kort varsel över stora avstånd. Övningen i somras flyttades över 160.000 man och fordon över 3000 mil.

Vårt försvar hemma i Sverige skall spara ytterligare 500 miljoner på inställda övningar och materialinköp. Och lika bra är väl det, för det är ändå fullständigt meningslöst idag att ens kalla vårt tidigare försvar för just försvar längre.
Vilket rebellförband som helst i de mindre demokratiska länderna kring solstingsekvatorn har större resurser i fråga om numerärer och utrustning än Sveriges Försvarsmakt.

/ Christer