Dagligen följer jag den militära och politiska utvecklingen i och kring vår region här i Norden via ett större antal bloggar och tidsskrifter. Dagligen berörs jag av det jag läser och förundras över att jag tillhör den lilla skara som intresserar mig för ett så viktigt ämne som detta. Vad sysslar övriga medborgare med om dagarna och vad intresserar dem istället?

Skit samma. Det orkar jag inte bry mig om för jag vet att den slutsatsen skulle vara allt annat än moraliskt stärkande för mig personligen. Så jag låter dem fortsätta att leva i sina bubblor och ytliga liv.

De senaste åren har vår granne i öster bortom Baltikum satsat stora resurser för att återupprusta militärmakten. Efter det senaste valet i våras när Putin återigen valdes till president i de kraftigt riggade valresultaten som det rapporterats om så har han lovat kraftigt ökade resurser och pengar till krigsmakten i landet.

Samtidigt lever de oppositionella ett allt tuffare liv där. Tycker du inte som de styrande i Kreml eller ännu hellre tillhör den inre kärnan av föredetta KGB-agenter och oligarker, så får du räkna med vissa problem i din vardag.

Du kan närsomhelst bli arresterad för något påhittat brott eller bara allmänt bli brutalt misshandlad eller skjuten för ditt oliktänkande. Driver du en blogg så är fängelse upp till 10 år inget konstigt alls i demokratins Ryssland.

Spelar du i ett rockband och kallar dig Pussy Riots och sedan uppträder i en katolsk kyrka, samtidigt som du innehar ordet Putin i texten, så riskerar du också sju års fängelse. Naturligtvis helt i sin ordning. Ordnung must sein.

För att rensa skallen från alla dessa dagliga tankar så brukar jag ha som terapi att ta mig turer med motorcykel i skog och mark när jag inte har möjlighet att tävla på racerbanan vill säga.

Det är en bra ventil för mig och samtidigt älskar jag naturen och upptäcktsfärder på okända marker. Dessutom råkar jag vara bosatt i det som förr i tiden kallades Fo51, när vi hade en Försvarsmakt att tala om vill säga.

Fo51 var ett av de väldigt många försvarsdistrikten i vårt land. Lite skoj är att just Fo51 råkade vara av stort nationellt intresse för hela Försvarsmakten. Kanske inte det första man tänker sig när man filosoferar över landets geografi och städer. Men så var det!

Alla de skogar och främst Bergslagen var mycket lämpat för att främst skydda.

Skydda personer i ledande befattning som om det värsta skulle inträffa och den stora björnen skulle invadera vårt fina land. De skulle lämna huvudstaden och ta sig ca 200 km västerut. Där skulle de inkvarteras i diverse olika byggnader först, för att vid behov snabbt kunna sättas i säkerhet i de många bergrum som finns i trakten. Härifrån skulle politiker och ledande militärer kunna fortsätta styra landet i kris eller krig, i väntan på att NATO skulle hinna hit och understödja våra 600.000 soldater.

Bergrum fanns överallt med olika roller. Färdiga sambandscentraler nedsprängda långt under berg för kommunikation med staber, riksledning, NATO, andra länder osv. Till och med färdiga nedgrävda markledningar med direktförbindelse till Norge var bara att ta i bruk om det värsta skulle ske.

Allt detta skulle naturligtvis vara hemligt för oss vanliga medborgare. Främst för att vi utåt sett var neutrala. Sedan är det naturligtvis bra om inte alla känner till krigsplaner och krisplaner.

Det var vad vår Försvarsmakt var ämnad för under epoken Kalla Kriget ca 1949-1991. Vårt försvar var ett invasionsförsvar som hade i uppgift att fördröja fiendens intrång i HELA vårt land. Tills understöd kom från B52.or från NATO som skulle driva ut fienden och göra oss lyckliga igen.

Sedan blev fred på jorden och alla levde lyckliga under några år. Inga orosmoln på himlen. Politiker passade på att spara pengar i budgetpropositionerna varje år och såg Försvarsmakten som en bra källa att ta pengar ifrån. FM krympte och vid de olika försvarplaneringarna för framtiden sågs inga hotbilder.

600.000 man blev till slut 50.000 man idag. Fast det är ju inte heller sant. Av de 50.000 är ca 28.000 man Hemvärnssoldater. Utöver detta är ytterligare ca 20.000 personer anställda som civila i Försvarsmakten. Lite administration och underhåll av fastigheter mm kräver lite personal. Så verkliga siffror närmar sig ca 5000-7000 soldater att ta till i händelse av kris eller krig. Men. Jag glömde bort. De har inte i uppgift att försvara Sverige främst. Nej, nej. De skall värna svenska och utländska ( se NATO ) intressen, samt demokratisera länder som Afghanistan och Irak etc.

Så vårt nationella försvar idag heter Hemvärnet!

Kanske inget fel i det. Förutom………. att det saknas resurser.

Vi saknar Artilleri, Luftvärn, Kustartilleri. Ja. En hel del annat också. Men Flygvapnet finns kvar i skrivandets stund i alla fall. Marinen likaså. Fast de har knappt några båtar och de som finns saknar beväpning.

Ja, ja. De kan ju alltid spana sönder fienden tillsammans med FRA om det skulle behövas.

Jo, slutligen skulle jag komma till saken.

Nämligen att det är underbart att köra motorcykel i skogarna kring fd militärdistrikt Fo51 och än idag se aktiva Skyddsobjekt på ställen som inte finns utmarkerade på kartor eller Google Earth. Det gör mig lycklig varje gång jag “råkar” träffa på ett sådant objekt i skogen och samtidigt se att det fortfarande är i bruk.

Någonstans inom mig vägrar jag erkänna att vi är helt förlorade på förhand i händelse av kris eller krig. Om jag vet personligen att det fortfarande finns hemliga objekt som bevakas dygnet runt av Skyddsvakter anställda av Försvarsmakten ( inte Securitas ), så ger det mig visst lugn och tillfredsställelse. Då kan jag lugnt sladda vidare i skogarna med min motorcykel och drömma mig bort till allmänhetens ovetande och ignorans en stund.

/ Christer